Vi protesterar mot de planerade radhusen på Lundagatan!

Stockholms stad vill bygga 13 exklusiva radhus på den gröna slänten mellan nedre och övre Lundagatan på Södermalm.

Radhusen kommer att försämra för de boende i området genom bland annat ökade luftföroreningar och en mörk, trång och bullrig gatumiljö.

Aktuellt: Läs vår kommentar till planbeskrivningen (15 mars 2018)

Stoppa radhusen på Lundagatan
Film: Så här skulle resultatet kunna bli om de planerade radhusen blir verklighet. Vi har gjort en simulering utifrån de skisser som har funnits tillgängliga, här en solig dag den 1 mars.

Därför är radhusen en dålig idé:

  • Litet tillskott av bostäder. 13 exklusiva radhus i form av bostadsrätter på cirka 160 kvm vardera. Tillskottet av bostäder är enligt stadsbyggnadskontorets bedömning "förhållandevis litet" (Stadsbyggnadskontoret, s. 10). Ladda ner stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande (PDF)
  • Ökade luftföroreningar. Slänten på Lundagatan är ett så kallat naturkvarter som utgörs av en "sluttning som är tätt bevuxen med träd och buskar" (Södermalms stadsdelsförvaltning, 2009, Parkplan del 2). Byggnation av stadsradhusen innebär att cirka 70 fullvuxna träd och ett stort antal buskar fälls. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att radhusen sannolikt "försämrar platsens egenskaper att absorbera luft och lufta ut partiklar då vegetation tas bort och gaturummet blir trängre" (Stadsbyggnadskontoret, s. 9). Nedre Lundagatan är redan idag en gata med tung trafik där luftkvalitén tangerar det övre gränsvärdet för kvävedioxid (Miljöförvaltningen, s. 5–6). Radhusen innebär därför med största sannolikhet att detta gränsvärde överskrids. I luftutredningen rekommenderar miljöförvaltningen: "För att ge förutsättningar för en god inomhusmiljö i planerade bostäder bör tilluften tas in via fasader som vetter från Nedre Lundagatan. Tilluft via fasaden som vetter mot Nedre Lundagatan bör undvikas." (Miljöförvaltningens luftutredning, s. 24) Ladda ner stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande (PDF) Ladda ner miljöförvaltningens remissvar (PDF) Ladda ner miljöförvaltningens luftutredning okt 2017 (PDF) Läs mer: Ökade luftföroreningar och bullernivåer över gränsvärdet Läs mer: Värdefulla träd och och buskar försvinner om radhusen blir verklighet
  • Barns hälsa skadas. Aktuell forskning visar att ökningar av kvävedioxid och partikelutsläpp ger stora skadeverkningar på barns hälsa. En ökning av utsläpp om 5–10 % kan förväntas öka sannolikheten för akuta astmabesvär med 50 % hos barn under sex år (Simeonova m.fl., 2017). På nedre Lundagatan alldeles invid platsen för radhusen ligger en förskola, Il Crokodill, och en för- och lågstadieskola, Lundaskolan, med totalt över hundra barn. Ladda ner studien (PDF)
  • Ökat buller. Stadradhusen "försämrar sannolikt platsens egenskaper att absorbera buller då vegetation tas bort och gaturummet blir trängre" (Stadsbyggnadskontoret, s. 9). Miljöförvaltningen skriver i sitt remissyttrande att en särskild utredning med hänvisning till framtida bullernivåer ska genomföras, detta då de anser att "bullersituationen för planområdet är så komplex att riktvärdena kan vara svåra att klara" (Miljöförvaltningen, s. 2). Beräkningar visar att radhusens fasader mot nedre Lundagatan kommer att utsättas för bullernivåer som uppgår till mellan 56 och 63 dB(A), vilket är över gränsvärdet på 55 dB(A). (Beräkning av förväntade ljudnivåer från vägtrafik, s. 1) Ladda ner stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande (PDF) Ladda ner miljöförvaltningens remissvar (PDF) Ladda ner promemoria med beräkning av förväntade ljudnivåer från vägtrafik (PDF) Läs mer: Ökade luftföroreningar och bullernivåer över gränsvärdet
  • Försämrade sikt- och ljusförhållanden. Stadsradhusen ger en trång och mörk gatumiljö på den nedre Lundagatan. På övre Lundagatan är exploateringsgraden hög med kvarteret Marmorns 539 befintliga lägenheter på en relativt liten markyta. De boende är beroende av öppna gårdar, grönska och ljus för en fungerande och trivsam boendemiljö. Se illustration från Utopia Arkitekter
  • Förstör en stadsbiotop. Stadsradhusen bryter en sammanhållande vegetation, en stadsbiotop, mellan Högalidsparken och Skinnarviksparken. Allt fler städer betonar vikten av gröna korridorer som binder samman stadens gröna infrastruktur. De småskaliga kilarna är ett viktigt komplement till större parker. Ladda ner naturvärdesinventering (PDF) Läs mer: Värdefulla träd och och buskar försvinner om radhusen blir verklighet
  • Nettoförlust i arkitektoniska värden. Även om stadsradhusen har en modernare arkitektur än gatans befintliga byggnader kan detta knappast uppfattas som ett egenvärde. Projektet är "inte är genomförbart utan att kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden skadas" (Stadsmuseets remissvar). Dessa skador uppkommer i första hand då naturkvarteret är en viktig komponent i funkisarkitekturen i det kulturhistoriskt blåmärkta kvarteret Marmorn vid övre Lundgatan. Marmorn ritades av arkitekten Sven Wallander som ett av Stockholms första kvarter i tidig funkisstil till Stockholmsutställningen 1930. Ladda ner Stadsmuseets remissvar (PDF) Läs mer: Konsekvenser för stadsplan och miljö i kvarteret Marmorn Ladda ner kulturmiljöutredning (PDF) Läs mer: Kulturmiljöutredningen anmärkningsvärt kritisk till radhus på Lundagatan
  • Replikerar en existerande boendeform i området. Stockholms stad vill med de nya stadsradhusen bland annat "skapa en variation av upplåtelseformer och ge ett positivt inslag till området". Samtidigt finns i kvarteren kring Lundagatan redan idag några av Stockholms få stadsradhus, de villaliknande radhusen i 1920-talsstil vid Skinnarviksringen. De nya radhusen innebär därmed inte någon unik boendeform. Vid nedre Lundagatan och de kringliggande kvarteren av stenstad mot Hornsgatan finns också ett stort antal större bostadsrätter.
  • Försämrad social integration. Byggnation av stora stadsradhus i ett område med mestadels bostadsrätter och andra dyra stadsradhus bidrar knappast till den sociala integrationen i Stockholms innerstad. Projektet gör anspråk på ett markparti i kollektivtrafiknära läge för en bostadsform som leder till försämrad, snarare än förbättrad, integration.

Här kan du se illustrationer över radhusen samt läsa mer om projektet:

Här vill Stockholms stad bygga radhusen:

Projektets bakgrund, historik och preliminära tidplan i korthet:

Marken på den aktuella platsen ägs av Stockholms stad. Enligt stadens Vision 2040 – Ett Stockholm för alla, som antogs av kommunfullmäktige i januari 2017, ska staden ha som ambition att ”fortsätta stärka centrala Stockholm genom att skapa täta och attraktiva stadsdelar”.

  • 2011: Byggherren Erik Wallin AB presenterade sina idéer om att bygga radhus på Lundagatan för Stockholms stad (projektbeskrivning på Erik Wallin AB:s webbplats, läst 2017-08-01).
  • Januari 2015: Stockholms stads exploateringsnämnd direktanvisade marken till Erik Wallin AB.
  • Hösten 2015: Stadsbyggnadsnämnden gav positivt planbesked.
  • Februari 2017: Stadsbyggnadsnämnden beslutade att planarbete påbörjas.
  • Februari 2017: Arbetet med detaljplanen startade.
  • 13 mars–24 april 2018: Förslag till detaljplan skickades ut på samråd av Stockholms stad, som också arrangerade ett samrådsmöte den 27 mars 2018.
  • Slutet av 2018*: Stadsbyggnadsnämndens antagande av detaljplanen.
  • 2019*: Planerad byggstart, under förutsättning att detaljplanen inte överklagas.
  • 2020*: Planerad första inflyttning.

* (Enligt projektets preliminära tidplan.)

Radhus Lundagatan
Om Stockholms stad väljer att hugga ner naturkvarteret vid Lundagatan försämras boendemiljön för många av oss. Foto: Ullabritt Bodlund

Men är det inte bra att det byggs nya bostäder...?

Det behöver inte vara dåligt att förtäta staden och bygga fler bostäder – tvärtom! Men det får inte göras utan omsorg och hänsyn till miljön i närområdet.

Vi menar att ett tillskott i form av 13 stadsradhus inte är värt den skada det innebär att hugga ner naturkvarteret och försämra boendemiljön för minst 600–700 hushåll, en lågstadieskola, en förskola och för ett flertal lokaler i det aktuella området.