Radhus på Lundagatan – konsekvenser för stadsplan och miljö i kvarteret Marmorn

Konsekvenser för stadsplan och miljö i kvarteret Marmorn

På övre Lundagatan ligger funkisområdet Marmorn, ett av Stockholms första kvarter i funkisstil. Här berättar vi om radhusprojektets allvarliga konsekvenser för stadsplan och miljö i det kultur- och arkitekturhistoriskt värdefulla bostadsområdet.

Radhusen på Lundagatan planeras bli i souterräng, tre våningar höga mot nedre Lundagatan och en våning vid den övre Lundagatan. Eftersom den övre Lundagatan är endast nio meter i bredd inklusive trottoarer, kommer de 17 planerade radhusen att stänga igen och försluta just framför funkiskvarteret Marmorns öppna gårdar. Det aktuella området är tydligt grönmarkerat. Det bildar en barriär mellan de stora huskropparna, som är fem våningar höga på övre Lundagatan och fem till sex våningar höga på nedre Lundagatan.

Exploateringsgraden i kvarteret Marmorn är redan mycket hög med 539 lägenheter på relativt liten markyta. De boende är beroende av öppna gårdar, grönska och ljus för en fungerande boendemiljö. Träd skapar balans i och förmänskligar miljön. Träden tar upp störande buller från biltrafik på Lundagatan, de syresätter luften och är en tillgång för fågellivet.

I parkplanen för Södermalm är detta långsmala område ett av Södermalms så kallade naturkvarter med beteckningen nr 123: en sluttning som är ”tätt bevuxen med träd och buskar” med ”två vackra granittrappor” och en stödmur i granit västerut (Södermalms stadsdelsförvaltning, 2009, Parkplan del 2).

Kvarteret Marmorn – ett funkisområde med stort kulturhistoriskt värde

Kvarteret Marmorn byggdes 1930–1931 av HSB för att kunna erbjuda mindre lägenheter till ”familjer med små ekonomiska omständigheter” (bilaga till tidningen Vår Bostad 1930/31). Fördelningen mellan lägenheternas storlek har i stort sett behållits med 234 1:or, 279 2:or och endast 26 3:or. Lägenheterna om två rum är oftast omkring 40 kvm.

Arkitekten Sven Wallander ritade Marmorn som ett av Stockholms första kvarter i funkisstil till Stockholmsutställningen 1930. Stockholmsutställningen betraktas som genombrottet för funktionalismen i Sverige. Den tidiga funkisen förknippas med arkitekterna Mies van der Rohe, Le Corbuiser och andra namn inom 1900-talets internationella arkitekturhistoria. Wallander är också känd för planeringen av Kungsgatan, han ritade ett av Kungstornen som blev Europas första skyskrapa, flera hus på Norr Mälarstrand och flera omfattande och banbrytande HSB-projekt, t.ex. Kungsklippan på Kungsholmen.

Radhus Lundagatan kvarteret Marmorn
En kungstanke i 1930-talets funkisstil är att stora strama byggnader ska omges med träd, tall, gran eller lövträd. I HSB:s bilaga Vår Bostad från 1930/31 finns kvarteret Marmorn avbildat i en översiktsbild med en rad stora träd utmed hela sidan mot söder där kvarteret öppnar sig.

Marmorns planlösning – tidig funktionalistisk arkitektur med ”ett synnerligen stort arkitekturhistoriskt värde”

Planlösningen för kvarteret Marmorn är formad som en rektangel med två sammanhållna ytterbyggnader med en mindre öppning mot norr och fyra öppningar söderut. ”Marmorn är ett viktigt exempel på tidig funktionalistisk arkitektur med öppet byggnadssätt ritad av Sven Wallander, en särskilt betydelsefull arkitekt och organisatör”, skriver Kulturmiljöavdelningen vid Stadsmuseet i en byggnadshistorisk rapport november 2002.

Rapporten fortsätter: ”1920-talets storgårdskvarter /…/ har en helt sluten form med bebyggelsen samlad runt en stor gård. I kvarteret Marmorn har denna stadsbyggnadsidé fått ge vika för ett mer öppet byggnadssätt.” Det innebär öppna gårdar med grönska och fri sikt söderut: ”en ’funkis’ i barockmässig tillämpning. Mot söder öppnar det sig med en rad parallella kroppar”, skriver Henrik O Andersson/Fredrik Bedoire i Stockholms byggnader, sid 261.

”Marmorn har ett synnerligen stort arkitekturhistoriskt värde som exempel på tidig funktionalistisk arkitektur”

Trapphusens utformning i Marmorn är inspirerad av Bauhausstil med generösa ljusinsläpp och målningar i stucco lustro-teknik. ”Marmorn har ett synnerligen stort arkitekturhistoriskt värde som exempel på tidig funktionalistisk arkitektur”, enligt rapporten från Kulturmiljöavdelningen vid Stadsmuseet.

Blåmärkt enligt kulturhistorisk klassificering

Det stora arkitekturhistoriska värdet gör att kvarteret Marmorn är blåmärkt enligt kulturhistorisk klassificering. Det är den högsta beteckningen för hus som särskilt bör beaktas och skyddas: ”Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen” (Kulturhistorisk klassificering i Stockholms innerstad, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholms stadsmuseum, 1995).

Väster om Ringvägen på Södermalm är det i övrigt endast Högalidskyrkan, Kristinehovs malmgård, Wirwachs malmgård och ytterligare ett par hus som Stadsmuseet har klassificerat som blåmärkt.

Radhusen på Lundagatan går helt emot funkisarkitekturens grundtankar

Idag omges kvarteret Marmorn av stora träd som mildrar det kompakta intrycket från de stora huskropparna. Vegetation och träd runt kvarteret framgår av den ursprungliga stadsplanen från 1930 när Marmorn byggdes (se bild längre ned).

Stadsbyggnadskontoret är av uppfattningen att slänten framför Marmorn, som de uttrycker i sin promemoria, ”kan betraktas som förgårdsmark till det i norr angränsande kvarteret Marmorn”.

”En förmildrande omständighet” är, enligt Stadsbyggnadskontoret, att de nya radhusen på Lundagatan ”inte ligger dikt an befintlig bebyggelse utan att gaturummen kommer att skilja dem åt” (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017-01-23). Även med gaturummet emellan riskerar Marmorns gårdar att bli inneslutna och få karaktären av innergårdar, vilket går helt emot funkisarkitekturens grundtankar.

”Stadsmuseet ser stora risker med ny bebyggelse på platsen. Den befintliga bebyggelsen i kvarteret Marmorn som är av synnerligen stort kulturhistoriskt värde skulle påverkas högst väsentligt.”

Stadsmuseet skriver i sitt yttrande: ”Ny bebyggelse i området skulle medföra en mycket påtaglig förändring av miljön. /…/ Det aktuella planområdet är en del av den ursprungliga planen för kvarteret Marmorn. Naturslänten mellan Lundagatan och den övre nivån vid Marmorn var en planerad del av den natur som omramar kvarteret och som utgör en barriär mot stenstaden söder därom. Stadsmuseet ser stora risker med ny bebyggelse på platsen. Den befintliga bebyggelsen i kvarteret Marmorn som är av synnerligen stort kulturhistoriskt värde skulle påverkas högst väsentligt. /…/ Slänten mellan Lundagatorna utgör ett miljöskapande karaktärsdrag och en del av planhistorien skulle försvinna. Även stenstaden på Lundagatans södra sida skulle påverkas.” (Remissvar, 2016-10-20). Detta framgår av förslaget för stadsplan för kvarteret Marmorn, se bild nedan med rödmarkering: ”Linje belägen tre meter utanför det område för vilken ändring av stadsplanen sökes.”

Ursprunglig stadsplan
Ursprunglig stadsplan för kvarteret Marmorn, 1930.

Stockholms stads projekt äventyrar den tidiga folkrörelsens arv och avtryck

Stadsbyggnadsnämnden har ställt sig bakom projektet med 17 exklusiva radhus som drastiskt försämrar miljön för ett stort antal boende i området. Man menar att de planerade radhusen på Lundagatan är ”ett elegant sätt att skapa nya bostäder av hög arkitektonisk kvalitet” (Protokoll 2017-02-17, Stadsbyggnadsnämnden).

Det är intressant att man i protokollet, i ett särskilt yttrande, framhåller estetiska argument för detta projekt. Stadsmuseet har i sitt yttrande till stadsbyggnadskontoret bedömt att projektet ”inte är genomförbart utan att kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden skadas” (Remissvar, 2016-10-20).

Stadsmuseet har i sitt yttrande till stadsbyggnadskontoret bedömt att projektet ”inte är genomförbart utan att kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden skadas”.

Kvarteret Marmorn vid Lundagatan är ett av största HSB-komplexen i Stockholm, byggt i tidig funkisstil och enligt folkrörelsens strävan att skapa bostäder för mindre bemedlade familjer. Vi, inte minst våra politiskt folkvalda, bör respektera och förvalta det arv och avtryck som den tidiga folkrörelsen från 1920- och 30-talet lämnat i stadens stadsplanering och arkitektur.

Initiativet Rädda Lundagatan
Publicerat den 23 oktober 2017

Håller du med?

Skriv under protestlistan »
Läs mer om varför vi vill stoppa radhusen »
Engagera dig »

1 reaktion på ”Konsekvenser för stadsplan och miljö i kvarteret Marmorn”

  1. Björn Sjöström

    Obegripligt att man vill ”vandalisera” en klassisk Stockholmsmiljö med så högt bevarandevärde som kvarteret Marmorn vid Lundagatan med ett antal radhus som helt klart kraftigt kommer att störa den öppna, sparsmakade funkisarkitekturen och som dessutom bara kommer ett litet antal köpstarka individer till del!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *