Kommentar till planbeskrivningen: Kraftigt vinklad med flera betydande faktafel

Inför samrådet har stadsbyggnadskontoret tagit fram en planbeskrivning som på ett neutralt och sakligt sätt är tänkt att beskriva konsekvenserna av de planerade radhusen på Lundagatan. Vi i initiativet Rädda Lundagatan menar att denna planbeskrivning är kraftigt vinklad och innehåller både flera betydande faktafel samt försköningar gällande projektet. Att på detta sätt vilseleda politiska beslutsfattare och boende i området är djupt problematiskt. Följande text beskriver några av de problem vi ser med underlaget.

Ett grundläggande problem med planbeskrivningen (ladda ner PDF) är det saknas en tydlig beskrivning av de positiva och negativa värden som projektet medför. Ett positivt värde är något som projektet tillför dagens miljö. Ett negativt värde är sådant som projektet drar ifrån nuvarande värden.

Planbeskrivningen beskriver ett korrekt positivt värde av projektet, ett tillskott på 16 stycken bostäder. Det beskriver också ett positivt värde som är felaktigt, nämligen att radhus är en ovanlig bostadstyp i området. Detta är inte korrekt eftersom Lundagatan ligger precis intill Skinnarviksringen, en av de få platser i Stockholms innerstad som har just denna bostadstyp.

Det största problemet är dock att planunderlaget vilseleder läsaren genom att ange ett stort antal ”positiva” värden som i själva verket inte bör klassas på detta sätt. Det gäller värden som finns på platsen idag och som inte helt förstörs genom planen. Att bara hugga ner 90 procent av träden i naturkvarteret istället för 100 procent beskrivs, mer eller mindre, som ett positivt värde: ”Positivt är att radhusbebyggelsen är uppdelad i tre korta längor och genom det bevaras delvis kv. Marmorns gröna krans med topografi och växtlighet och det blir fortsatt möjligt att uppleva den naturliga topografin. Det nya trädet på varje radhustomt ersätter i viss mån grönskan i gaturummet.” Detta är en vilseledande och oärlig kommunikation till den som vill få en uppfattning om projektets nettoinverkan på området och på staden.

Över 700 lägenheter blir direkta grannar med de 13 radhusen och drabbas därmed av de många negativa konsekvenserna av byggnationen. Dessa negativa konsekvenser beskrivs inte korrekt i planbeskrivningen.

Felaktiga antaganden om både utsläpp och dubbdäck

När träden på Lundagatan huggs ner och gaturummet stängs till genom radhusen ökar luftföroreningarna. Här menar planbeskrivningen att gränsvärdet för kvävedioxid inte kommer att överskridas eftersom den ökning som radhusen medför kommer att motverkas av en nedåtgående trend i utsläppen i staden som helhet. Detta antagande är felaktigt. I själva verket säger Stockholms stad själva att ”trenden för luftens kvävedioxidhalt var positiv under 1990-talet, men under senare år har haltminskningen i stort sett stannat upp.” (http://miljobarometern.stockholm.se/luft/kvavedioxid/)

Planbeskrivningen medger att Stockholm stads egenuppsatta mål gällande kvävedioxid inte kommer att nås, vilket återigen marginaliseras i planbeskrivningen som pekar på en minskande trend gällande utsläpp samt en minskning av dubbdäcksanvändning. Båda dessa antaganden är felaktiga och byggda på antaganden som inte kan appliceras på Lundagatan, som används som en avlastningsgata vintertid till Hornsgatan, där dubbdäcksförbud råder. Att projektet för oss längre bort från stadens egenuppsatta mål gällande kvävedioxid är i sig ett skäl till att projektet borde stoppas. Projekt som påbörjas ska bidra till stadens miljömål, inte föra oss längre ifrån dem.

Ökningen av luftföroreningar kommer att vara särskilt skadlig för de barn som går i skola och förskola på nedre Lundatagan. Detta beror på den stora ökningen av föroreningar som projektet medför. Även om planbeskrivningen noterar att en ökning kommer att ske, utlämnas information om hur stor den skulle vara, nämligen mellan 10 och 20 procent enligt den utredning som använts till underlag till planbeskrivningen. Detta är inte en marginell ökning, utan motsvarar dubbelt mycket som den minskning som åstadkoms genom införandet av trängselavgifter i Stockholm. Enligt en studie av några av världens främsta hälsoekonomer ledde trängselavgifterna till en minskning av akuta astmabesvär med 50 procent hos barn under sex år (Simeonova m.fl., 2017).

Planbeskrivningen nöjer sig med att konstatera att det kan finnas ett samband mellan föroreningar och hälsa, men diskuterar inte hur allvarliga dessa konsekvenser har visats vara, eller hur mycket allvarligare de är för barn.

Felaktigt påstående om Södermalms Parkplan

En annan viktig felaktighet i planbeskrivningen rör beskrivningarna av släntens funktion i stadens naturmiljö. Enligt planbeskrivningen på sidan 7, nämns slänten i Södermalms Parkplan som ett ”ett mindre område med natur insprängt i bebyggelsen <0,5 ha”. ”Parkplanen omnämner i övrigt inte slänten” skriver man i planbeskrivningen. Detta är direkt felaktigt. I själva verket är slänten klassificerad som ett naturkvarter och omnämns med en längre beskrivning i både text och bild på sidan 186 och 187 i parkplanen. (Ladda ner PDF) Naturkvarteret har bland annat en viktig funktion som en spridningskorridor för både växter och djur mellan Högalidsparken och Skinnarviksparken.

Området som radhusen skulle byggas på är 170 meter långt, varav 16 meter grönska bevaras enligt planbeskrivningens ritning. På stadskontorets inrådan har en inventering av naturkvarteret gjorts. Där framkommer att det finns 75 träd i det inventerade området, varav 8 är extra skyddsvärda. Många av träden är även av de rödlistade arterna ask och asp. Förutom det stora antalet träd är slänten också beväxt med ett stort antal buskar.

I det tidigare detaljplansbeslutet fastslog stadsbyggnadsnämnden att ”träd som kan bevaras bör ges skyddsbestämmelser under byggprocessen och i plan”. Sådana skyddsbestämmelser saknas helt i planbeskrivningen. Här saknas även en beskrivning av hur radhusen skulle eliminera naturkvarterets funktion som spridningskorridor för växt och djurliv.

Kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden skadas

Enligt planbeskriviningen kommer områdets gröna karaktär att bevaras trots radhusbygget. Detta är en oärlig beskrivning. Radhusen beskrivs som ”korta” när de i själva verket ersätter 85 procent av den gröna delen av slänten. Beskrivningen ger intryck av att dagens öppna och gröna slänt mellan övre och nedre Lundagatan kommer att bevaras eftersom radhusen har ”varierande höjd”. Detta är en svårbegriplig formulering eftersom samtliga radhus är tre våningar höga. Att ”kontakten mellan övre och nedre Lundagatan bevaras” verkar bygga på att en liten del av den tredje våningen ska vara ett uterum. Uppenbarligen kommer detta rum att skymma sikten lika väl som resterande del av tredje våningen. Detta syns mycket väl på ritningarna, och påpekas till och med i underlagsrapporten från Nyréns Arkitektkontor, men beskrivs som ”genomblick” i plandokumentet.

En av de viktigaste negativa konsekvenserna av radhusen är förstörelsen av de arkitektoniska värdena i området. Naturkvarteret är en del av Marmorn, ett funkiskvarter med högsta kulturhistoriska skyddsklass. Redan i det initiala planeringsstadiet konstaterade stadsmuseet att ”projektet inte är genomförbart utan att kulturhistoriska, planhistoriska och samhällshistoriska värden skadas”. Bedömning från denna viktiga remissinstans utelämnas helt i planbeskrivningen. Planbeskrivningen handlar istället i huvudsak om hur radhusen bidrar med positiva värden, till exempel: ”Positivt är att murar och staket mot gatan tillåter viss insyn och att den privata zonen har potential att delta mer i gatans liv.” Detta resonemang är, återigen, vilseledande för läsaren.

Ett gigantiskt historiskt ingrepp i Södermalms topografi

Något som inte nämns överhuvudtaget i plandokumentet är byggprocessen. Här finns det många centrala frågor. Hur mycket berg kommer att behövas sprängas och fraktas bort? Hur kommer topografin att förändras? Södermalms topografi – den bergskant som löper från Slussen och Mariaberget över Skinnarviksberget vidare just längs den smala branten vid Lundagatan och så vidare över Högalid ända ner till Bergsunds strand. Bryter man den axeln just här så har man för evigt tagit bort en viktig karaktär hos en av Stockholms malmar. Ett gigantiskt historiskt ingrepp utan att ha reflekterat över eller analyserat konsekvenserna. Var finns dessa utredningar?

Vidare saknas information om hur sprängningarna kommer att påverka befintliga byggnader. Hur påverkas luftkvalitén och bullernivån av själva byggprojektet? Hur kommer bygget att koordineras med de andra stora byggprojekten inom området? Information som denna hade varit avsevärt mer relevant än lösryckta påståenden om att ”barn kan tycka det är spännande att se nya byggnader växa fram”, ett argument som förs fram på sidan 34 i planbeskrivningen. Detta argument är särskilt frånstötande eftersom det är barnen som påverkas mest av de ökade utsläppen.

Motsägelsefulla resonemang om ljusförhållanden och buller

I flera fall säger olika delar av planbeskrivningen emot varandra. Den ljusa fasadfärgen på radhusen motiveras med att nedre Lundagatan kommer att bli mörk och trång. Dock tar inte beskrivningen av konsekvenserna för ljus upp det faktum att gatan kommer att bli mörkare.

På ett liknande sätt skjuts det ökade bullret på den redan bullerutsatta nedre Lundagatan åt sidan som ett mindre problem. Till den grad buller är ett problem verkar man främst tänka på de som kommer bo i de nybyggda radhusen. Dessa hus ska utrustas med särskilda bullerfönster. Radhusen kan, för en del boende i området, också fungera som ett skydd mot bullret på nedre Lundagatan, resonerar man: ”(…) den planerade bebyggelsen fungerar som en bullerskärm mot buller från nedre Lundagatan. Befintlig bebyggelse på övre Lundagatan kan därför förvänta sig lägre ljudnivå än i dagens situation.”

Planbeskrivningen säger emot tidigare kommunikation från stadsbyggnadskontoret

Det finns inte bara interna motsättningar inom planbeskrivningen, den visar också saker som står i rak motsats till tidigare kommunikation från stadsbyggnadskontoret. I den ursprungliga projektplanen skulle tryckstegringsstationen på Lundagatan flyttas, vilket också sågs som en förutsättning för att projektet överhuvudtaget skulle genomföras. Nu när det har visat sig att det inte går att flytta tryckstegringsstationen har resonemanget istället vänts till att stationens bevarande är ett positivt värde från projektet.

Detta visar med stor tydlighet att sanna positiva värden saknas. Om de enda positiva värdena utgörs av de delar som inte genomförs, förordar vi att staden omedelbart avbryter detta projekt. Om värdet av 16 nya bostäder överskrider de stora negativa effekterna på närmiljö, social integration och miljömässig hållbarhet, borde detta kunna anges på ett konkret sätt.

Initiativet Rädda Lundagatan
Publicerat den 15 mars 2018

Ladda ner planbeskrivningen (PDF)

Håller du med?

Samråd pågår 13/3–24/4 »
Skriv under protestlistan »
Läs mer om varför vi vill stoppa radhusen »

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *